Stora Barriärrevet

Stora Barriärrevet är ett av Australiens mest populära turistmål och det är inte svårt att förstå varför. Faktum är att det är världens största system av korallrev, bestående av tusentals individuella rev, hundratals öar, atoller och laguner. Det nuvarande barriärrevet började formas för ca 15 000 år sedan och är uppbyggt av flera miljarder olika små organismer, så kallade korallpolyper. Revet börjar strax norr om Fraser Island och sträcker sig ca 2600 mil norrut, nästan ända till Papa Nya Guinea. Totalt täcker den yta på ca 344 400 kvm. Detta gör att barriärrevet otroligt nog kan ses från rymden! Det finns både små och stora öar med rev runtomkring sig, vissa som ligger mellan 10 till 200 km från kusten. På kustsidan ligger det som är den vanligaste delen att besöka, där vattendjupet sällan är mer än 100 meter. Denna del kallas Stora Barriärrevslagunen.

Mångfalden av koraller, fiskar och större djur som finns i området är enormt stor. Man har registrerat trettio arter av valar, delfiner och tumlare omkring och i revet. Sköldpaddor är även något som man ofta ser, framför allt då de kommer till revet för att föröka sig. Självklart är artrikedomen av olika fiskar något att nämna då ungefär 1600 olika fiskar finns i revet, den ena spektakulärare än den andra. Flera ovanliga och utrotningshotade arter försörjs av revet, varav en del tros vara endemiska just för detta område, dvs att de är beroende av just den specifika miljö som Stora Barriärrevet erbjuder. Ovanför vattenytan finner man fåglar som även de trivs i omgivningarna. De flesta av de ca 215 olika fågelarterna håller vanligtvis till i de norra och södra delarna av barriärrevet. Vid häckningstiden finns ca 1,5 miljoner fåglar i området.

Den bästa utgångspunkten från fastlandet är staden Cairns, Port Douglas eller Cape Tribulation, där flera arrangörer ordnar olika slags turer till Stora Barriärrevet. Det finns allt från dagsturer där man erbjuds möjlighet till snorkling till mindre båtar som tar ut dykare med certifikat. Oavsett vilken slags tur man väljer är det sannerligen en fröjd att hoppa ner i det varma vattnet och beskåda det fantastiska vattenparadiset. Själva resan ut till revet brukar ta ca två timmar och ofta erbjuds lunchmöjligheter ombord eller vid någon av de pontoner man lägga till vid. Det finns dessutom flera större kontinentalöar och korallrevsöar som man byggt rekreationsorter på, tex Lady Elliot Island, som man förvånansvärt nog kan flyga till. Runt ön kan man se Mantor eller djävulsrockor som de också kallas. Denna rocka är en av de största rockorna i världen och kan bli mer än sju meter mellan vingspetsarna och kan väga uppåt två ton.

1981 blev Stora Barriärrevet vald till ett Världsarv. Man har även bildat organisationen Stora Barriärrevets marina skyddsområde, vilket omfattar en stor del av revet och hjälper till att förebygga skador från överfiske och turism. Det har visat sig att revet dessutom påverkas av bl.a klimatförändringar, vattenkvalité (algblomning) och andra miljöförändringar. Korallblekning som dels kan bero på globala uppvärmningen är ett av de konkreta hot som barriärrevet utsätts för. Detta innebär att korallerna blir vita och djuren inuti dem ej kan överleva.

Revet har även ett kulturellt och andligt värde bland Aboriginerna och Torressunsöbor. Platsen har länge varit en viktig del i deras tradition och historia. Det Stora Barriärrevet är onekligen en oerhört viktig plats både för människor och djur. Turistförvaltningen strävar idag efter att göra turismen så ekologiskt hållbar som möjligt. Man tar exempelvis ut en daglig avgift från besökande turister, varpå pengarna går till forskning om revet.