Reseportalen.nu

Historia

Ön Storbritannien befolkades efter att istiden hade tagit slut på denna plats. Kelter som både till språk och kultur var besläktade med de franska gallerna invandrade till ön och man tror att dessa kommit till öarna omkring 600 f. Kr. Det första romerska försöket att erövra Storbritannien gjordes av Julius Caesar år 55- och 54 f. Kr. Det dröjde dock till 43 e. Kr, då Cladius var romersk kejsare, innan öarna blev romerska. Ett av de uppror som följde under det första århundradet av romerskt välde var folkgruppens Iceni’s försök att attackera den romerska huvudorten Londinium (dagens London). Gruppen besegrades dock senare i ett slag. Romarna var mäktiga och steg för steg erövrade man stora delar av Storbritannien och mycket av den druidkultur som förekom i landet försvann. Vissa delar förblev icke-romerska, framför allt Skottland. Romarna kom att besitta makten i flera hundra år och införde mycket romersk kultur, lag och kristendom. Britterna bibehöll dock sitt språk och latin talades av ett fåtal. Under 300-talet började ön att utsättas för anfall längs kusterna, av bl. a keltiska irländare och saxare. I norr anföll dessutom pikterna. Anfallen ökade och romarnas dominans blev instabil och ledarna blev oroade. År 410 drog sig slutligen romarna tillbaka, vilket även att hade att göra med att Rom hade plundrats samma år.

Medeltid och koloniala segrar

windsor-castleBrittisk medeltid brukar räknas från Romarrikets kollaps till slutet på rosornas krig. Fler och fler folkgrupper, tex angler, saxare och jutar (jylländare), anlände från kontinenten och tog större landområden i besittning. Då skrifttraditionen till stor del var bortglömd under 400-500-talet har mycket av landets historia blandats med myter och legender, varav den mest kända är om kung Arthur. Kampen om landområden var stor under medeltiden och även normander och vikingar attackerade de redan bofasta på ön. Normanderna med Vilhelm Erövraren i spetsen besegrade år 1066 den anglosaxiska kungen Harald och tog på så sätt makten i England. Dessa organiserade landet efter ett feodalt mönster. Då kung Henrik II härskade hade man som mål att erövra stora delar av västra Frankrike, något som förklarligen ledde till stora konflikter som pågick under en lång tid mellan de två länderna. 1171 erövrades Irland vilket till en början innebar att endast ett område runt Dublin kontrollerades. Inflytandet och makten ökade successivt och Irland kom att bli en del av de förenade kungadömena.

Oroligheterna inom landets gränser fortsatte också då normanderna och anglosaxerna låg i konflikt med varandra. Under 1200-talet blev kungen tvungen att kalla till ett riksmöte där man sammankallade adeln, kyrkan och även det övriga folket. Detta kom att lägga grunden för det engelska parlamentet. De inbördes konflikterna och landets krigföring utomlands var påfrestande för hela riket och på 1400-talet ökade motsättningarna mellan olika delar av det engelska kungahuset, huvudsakligen huset York och huset Lancaster. Detta övergick i ett inbördeskrig mellan åren 1455-185, som kom att kallas Rosornas krig.

Efter medeltiden och inbördeskriget kom renässansen och reformationen till öarna. Man började under 1400-talet dessutom att bege sig ut på upptäcktsresor i världen. England hade i samband med reformationen övergått till att stödja protestantismen, något som ledde till uppror, som dock slogs ner. När Maria I tillträdde tronen återinförde hon dock katolicismen, men då hon efterträddes av sin halvsyster Elisabet I fortsatte protestantismen sin infart för att sedan stanna. Detta ledde till att landet kom hamnade i konflikt med Spanien och krig utbröt då den spanska armadan skickades till England. Invasionen misslyckades och efter en brittisk seger 1588 vann England herravälde över haven och Spaniens sjöhandel påverkades svårt.

Religion, landområden och politiska åsikter bidrog till oroligheter och dispyter under de kommande århundradena men Englands kolonialvälde fortsatte att utökas snabbt under 1600-talet. I Indien upprättades tex handelsstationer av det Brittiska Ostindiska kompaniet. 1707 genomfördes den så kallade realunionen med Skottland och länderna förenades i Kungariket Storbritannien. Under 1700-talet utvecklades parlamentarismen, som innebar att kabinettet under premiärministerns ledning var ansvarig inför parlamentet. Landet var nu världens starkaste imperium och man hade besittningar på ett flertal platser runtom i världen. Frankrike hade nyligen dels fått lämna sina besittningar i Kanada till Storbritannien. Även i Nordamerika hade man kolonier. Landet kom dock att starta en frigörelseprocess, amerikanska revolutionen som resulterade i det Amerikanska frihetskriget. Kriget pågick mellan 1775-1783 och slutade med att de 13 kolonierna blev självständiga och USA bildades.

historiaDen omfattande handeln, sjöfarten och kolonialväldet gjorde att Englands ekonomi var stark och växte enormt under den industriella revolutionen. Även landets krigsflotta imponerade och gjorde att England blev det dominerande landet i många avseenden. 1770 började landet även att kolonisera Australien, till en början endast som strafffångekoloni. Under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet utkämpades en kamp både till land och till sjöss mellan Frankrike och Storbritannien, gällande vilken nation som skulle ha makten i Europa. 1805 vid slaget vid Trafalgar led den franska flottan med Napoleon i spetsen stora nederlag av motståndet de fått av den brittiska armén under ledning av amiral Nelson. Under de följande 100 åren var Storbritannien den absolut dominerande nationen i Europa. De så kallade Napoleonkrigen fick sitt avgörande vid slaget vid Waterloo 1815 då fransmännens nederlag leddet till att kriget upphörde. Från denna punkt fram till 1914 var Storbritannien således den land som var överlägset ur ett ekonomiskt, politiskt, militärt och vetenskapligt perspektiv.

Världskrigen

Något som verkligen förändrade nationen var första världskriget. Storbritannien led stora förluster vid fronterna och genom ubåtskriget. Även landets ekonomi påverkades och man ställde sig dels i låneskuld till USA. Efter kriget erhöll landet bl.a större delen av Tysklands kolonier i Afrika och Stilla Havet. De politiska förändringar och sociala reformer som börjat i slutet på 1800-talet fortsatte och man bildade 1900 labourpartiet. 1918 infördes allmän rösträtt för både kvinnor och män, det dröjde dock till 1928 innan en helt jämlik rösträtt uppnåddes. En tid efter kriget drabbades England som så många andra länder av en så kallad depression. Ekonomin sjönk och särskilt hårt drabbades norra delen av landet och Wales, där arbetslösheten sjönk till 70% i vissa områden. Kolindustrin tog särskilt stor skada och trots strejker till stöd för gruvarbetarna ser man denna period som början till den långsamma nedgången för Storbritanniens kolindsustri. Även stora delar av landets övriga indsutrier hade det riktigt svårt. Detta kom att ändras under de följande åren.

Den 1 september 1939 inleddes andra världskriget då Nazityskland angrep Polen, två dagar senare förklarade Storbritannien tillsammans med Frankrike krig mot Tyskland då dessa ej hade följt ultimatitumet om att dra sig ut ur Polen. 1945 avslutades kriget och de allierade som nu även bestod av bl.a USA och frivilligstyrkor besegrade Nazityskland. Kriget tärde hårt på England och trots att landet var med och bestämde Tysklands kapitulationsvillkor kom nationen att förlora mycket av sina kolonier och den makt som landet en gång besuttit var nu försvunnen. Efter andra världskriget tog debatten om sociala rättvisor och liknande frågor fart och labourpartiet vann en jordskredsseger i det första valet efter kriget. Man bildade bl.a National Health Service och byggde billiga lägenhetsområden. Det tog dock en lång tid innan landets ekonomi och infrastruktur återhämtat sig och man var länge beroende av lån från USA för att återuppbygga nationen.

Under 50- och 60 talet såg man en relativt hög tillväxt och landet börjades moderniseras, exempelvis med byggandet av motorvägar. 1970-talet innebar dock en del svårigheter med bl.a hög arbetslöshet och krisande industri. Det sistnämnda innebar att stora delar av industrierna förstatligades och på så vis subventionerades Värt att nämna är också att landet under denna period gick med i EG, närmare bestämt 1973. I valet 1979 vann de konservativa valet och Margaret Thatcher blev premiärminister. I samband med detta försvann det inflytandet från fackföreningarna och slutet för Storbritanniens kolgruvor var ett faktum. England har under 80- och 90-talet fått ett ekonomiskt uppsving. Efter 18 år av konservativt styre blev Tony Blair premiärminister 1997 då labourpartiet vann valet. Man tecknade nästkommande år det så kallade Långfredagsavtalet, som var ett fredsavtal mellan de brittiska och irländska regeringarna, med stöd från flertalet av de politiska partierna i Nordirland. Det väpnade våldet som förekommit i samband med konflikten på Nordirland minskade avsevärt efter att avtalet tecknades. 2007 avgick Tony Blair som premiärminister och efterträddes av Gordon Brown.





Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Restips

  • Vill du få vårat nyhetsbrev som innehåller information om uppdateringar, restips samt erbjudanden?