Det mästerliga byggnadsverket heter officiellt ”Hohe Domkirche St. Peter und Maria”, men är dock bekant och till och med världsberömt under namnet Kölnerdomen. Med sin höjd på 157 meter är Kölnerdomen Tysklands näst högsta kyrka och den tredje högsta i världen. Domen var även mellan åren 1880 och 1888 världens högsta byggnad. Den imponerande västra fasaden med sina på långt håll synliga torn har en sammanlagd yta på över 7000 kvadratmeter, vilket än idag är världsrekord.
Platsen där Kölnerdomen idag står har använts som samlingsplats för kristna ända sedan senromersk tid. Här byggde de den första kyrkan. På 800-talet byggdes på samma plats den karolingiska domen. Denna, den så kallade gamla domen, helgades 873 och står som direkt föregångare till dagens tempel. Den gamla domen stod kvar in på 1200-talet. År 1164 förde den nyutnämnde biskopen i Köln, Rainald von Dassel, med sig relikerna efter evangeliernas tre vise män till staden vid Rhen. Relikerna hade fallit i Fredrik I Barbarossas kejserliga händer under ett plundringståg till Milano. När han hade anlänt till Köln lät Rainald von Dassel tillverka ett gyllene skrin för de heliga relikerna.
Relikskrinet lockade skaror av pilgrimer från hela världen till Köln. På grund av anstormningen av troende blev den gamla domen snabbt för liten. 1225 inleddes planeringen av en ny och större kyrka. Den 15 Augusti 1248 lades till sist grundstenen för den gotiska katedralen. Men ända till 1288 drabbades arbetet av ständiga uppehåll. Först 1322 kunde koret helgas och 1410 nådde södra tornet andra våningen. Ungefär 1530 ledde pengabrist och ointresse efter nästan 300 års byggnadstid till att arbetet lades ner. Bara långhusets mittskepp täcktes med en nödtorftig takkonstruktion. Byggnaden förblev ofullständig i ytterligare 300 år. År 1794 drog de franska revolutionstrupperna in i Köln. Soldaterna övertog förvaltningen av staden och använde katedralen bland annat till stall och lager. Först 1801 helgades den på nytt.
Idag påminner bara en liten blå emaljskylt till höger om huvudingångens portal, med texten ”Domkloster 4”, om fransmännen. Kölnerdomen är den enda kyrkan i världen med ett eget husnummer. När den franska ockupationen ägde rum fanns det inga husnummer i Köln. För att få en överblick över staden försåg fransmännen alla byggnader med ett nummer. Även domen fick ett husnummer: 2583 ½. Tillägget ½ angav att domen var en offentlig byggnad, vilket gjorde den befriad från all överhet.
Mellan 1814 och 1816 upptäckte man av en slump i Darmstadt och Paris de försvunna originalritningarna. Tanken på att fortsätta bygget väcktes. Ledande entusiaster och pådrivare var under den fasen den preussiske kungen Friedrich Wilhelm IV och ärkebiskopen Johannes von Geissel. Den fjärde september 1842 kunde byggnadsarbetet på den ofullbordade domen återupptas. Grundstenen för det fortsatta bygget lades i närvaro av den preussiske kungen.
Den 15 Oktober 1880 stod Kölnerdomen färdig, efter mer än 600 år. Efter att originalritningarna återfunnits och i brist på dominerande stilriktningar under 1800-talet hade man bestämt sig för att färdigställa domen i enlighet med de planer som byggmästarna under medeltiden hade efterlämnat. Detta innebär att Kölnerdomen är en äkta gotisk byggnad, om än skapad med hjälp av 1800-talets mest moderna tekniker. Som exempel så består takstolarna av järnbalkar istället för trä. Under andra världskriget råkade Kölnerdomen mycket illa ut. I samband med luftangreppen mot staden träffades domen av fjorton bomber och skadades svårt.
Kölnerdomen är inte bara praktfull på utsidan, utan dess insida är även den ett framstående exempel på gotisk kyrkobyggnadskonst. Koret från sen medeltid är med sina 104 sittplatser det största koret i Tyskland. Den gyllene sarkofagen, de tre vise männens skrin, i vilket benen efter de tre kungarna från österlandet vilar, betraktas som västerlandets viktigaste relikskrin. Varje år vallfärdar hundratusentals troende till Köln för att be vid de tre vise männens relikskrin i Kölnerdomen.
I Kölnerdomens klocktorn hänger elva imponerande klockor. Den största av klockorna, St. Petersklockan, tillkom 1924 och har en vikt på 24 ton. Domen har två orglar, som bägge kan spelas från samma klaviaturplats. Omedelbart efter andra världskriget byggdes kor- eller tvärskeppsorgeln i kyrkans nordöstra hörn (1948). Tvärskeppsorgeln befinner sig på relativt låg höjd, vilket är ovanligt för gotiska katedraler. Anledningen till detta var att mittskeppet fram till 1956 var avspärrat för återuppbyggnadsarbeten, varför man till att börja med måste klara sig med tvärskeppsorgeln. År 1998 fick domen till slut sin svalbo- eller mittskeppsorgel.
Sedan 1996 räknas Kölnerdomen till UNESCO:s världskulturarv. Numera står domen inför flera olika typer av miljöpåverkan. Surt regn tär på fasaden, medan alla avgaser får den ljusa sandstenen att mörkna. Sedan domen blev färdig år 1880 har man dessutom ständigt sysslat med detaljarbeten och reparationer på den.
Kommentera