Delfi

Delfi ligger vid foten av det 2457 meter höga berget Parnassos. En gång i tiden kallades platsen för ”världens navel”, där kungar, furstar och vanliga medborgare sökte råd av Delfis världsberömda orakel.

Från det andra årtusendet före vår tideräkning fanns en viktig kultplats i Delfi. Från början tillbads jordgudinnan Gaia här, men under det sjunde århundrandet före Kristus slog kulten kring Apollo igenom och det sägenomspunna oraklet i Delfi blev mer och mer inflytelserikt. Ungefär 548 f. Kr började Apollotemplet att byggas. Tack vare Apollokulten och oraklet avancerade Delfi till antikens ödesbestämmande centrum, ett centrum för alla möjliga mytiska skeenden.

Under de följande århundradens förstördes Delfi flera gånger av krig och naturkatastrofer. Tempel och hus byggdes dock alltid snabbt upp igen. Pengarna för återuppbyggandet kom från offergåvor och avgifter till oraklet, vilket var en väldigt bra inkomstkälla under den tiden.

Oraklet i Delfi var helgat åt Apollo, vilken enligt legenden berövade Gaia hennes makt och inflytande genom att döda den bevingade ormen Python. Blodet från ormen sipprade ner i marken och överförde på så sätt fjärrskådandets konst till orten Delfi. Pythia, sierskan som nu tjänade som Apollos medium, stod från och med nu under gudarnas beskydd. Hon var den enda kvinna som fick besöka Apollos tempel.

Hennes övernaturliga krafter tros ha uppkommit av etylenhaltiga gaser som strömmade in i Apollos tempel genom en spricka i jorden. Gaserna försatte Pythia i trans och fick henne att uttala profetior. De ofta tvetydiga visdomsord och förutsägelser som oraklet yttrade tolkades av Apollos präster. Oraklet i Delfi fick ett betydande inflytande på de politiska planen i Grekland. Oraklet besöktes inför alla viktiga politiska beslut i Grekland, och förblev länge en viktig politisk faktor. 394 år efter Kristus förbjöd till slut den kristne kejsaren Theodosius alla hedniska kulter och därmed även oraklet i Delfi.

Mellan 586 f. Kr och 294 e. Kr ägde de pythiska spelen rum i Delfi vart fjärde år. Efter de olympiska spelen var spelen i Delfi de näst viktigaste i Grekland. Under de första åren tävlade man bara i en gren: sång till stränginstrumentet kithara. Senare tillkom flertalet tävlingar inom musik och gymnastik, samt lopp med häst och vagn. För tävlingarna inom musik byggdes en enorm amfiteater med 5000 sittplatser i Delfi. De gymnastiska tävlingarna utkämpades i en nybyggd idrottsstadion.

Delfi föll under de kommande århundradena i glömska och återupptäcktes inte förrän 1893 av franska arkeologer. I Apollotemplet står idag sex av de en gång 38 doriska pelarna. Ovanför den centrala helgedomen ligger resterna av amfiteatern, och en liten bit längre upp i sluttningen finner man den stora idrottsarenan.