Redwood

Redwoods Nationalpark bildas av tre statsparker i norra Kalifornien. Nationalparkens syfte är att försöka rädda den antagligen sista regnskogsliknande barrskogen i världen. Det är en skog av gigantiska och uråldriga jätteträd, redwoodträden.

Trädens utbredning sträcker sig idag enbart till en smal kustremsa från gränsen till delstaten Oregon och ned till mellersta Kalifornien. På grund av en mångårig skoningslös avverkningen förekommer träden numera enbart på USA:s västkust.

Under flera årtusenden bodde Amerikas urinvånare i Kaliforniens vidsträckta redwoodskogar, i harmoni med naturen. Först under 1800-talet kom den första vithyade människan till trakten. År 1828 kom Jedediah Smith, tillsammans med en grupp pälsjägare för att söka efter nya jaktområden, till området där nationalparken nu ligger.

Den första vågen av invandring i norra Kalifornien började med guldruschen 1848. Nyheterna om guldfynden lockade tusentals människor till redwoodskogarna. Tillsammans med alla människor följde även de stora skogsbolagen och började avverka jätteträden. Det hårda och motståndskraftiga träet i redwoodträden var idealiskt som byggmaterial. De indianer som sedan tusentals år hade haft sina hem bland redwoodträden trängdes allt längre undan, och de sista överlevande föstes till slut ihop i ett reservat.

Guldruschen som startade 1848 var dock över lika snabbt som den kom. Träindustrin blev dock till stor del kvar och fortsatte skövla träd i redwoodskogarna. Skogsbeskyddare såsom Jedediah Smith varnade redan 1852 för de stora kalhyggen som uppstått i skogarna, dock utan att få något gehör.

1965 hade redwoodskogarna reducerats till ungefär 15% av sin ursprungliga storlek. 1968 utnämndes till slut 430 kvadratkilometer av de återstående 1200 till nationalpark, dock fortsatte avverkningen av det som inte var nationalpark.